Agrisicilia ekologiska fruktpålägg
Föredrar du hellre söt eller salt frukost? Och om du föredrar söta pålägg, delar du upp dem i klasser? Lagstiftningen skiljer nämligen mycket tydligt på dessa pålägg. På mormors tid var det ganska enkelt: sylt var ett pålägg gjort på kokt frukt och sylt innehöll också många fruktbitar. År 2003 trädde syltdirektivet i kraft och satte stopp för detta i Tyskland. Det skiljer mellan sju olika typer av fruktpålägg: sylt, extra sylt, gelé, extra gelé, marmelad, gelémarmelad och sötad kastanjepuré.
Enligt direktivet framställs sylt av frukt, socker och vatten. De är baserade på fruktmassa. Med detta menas den ätbara delen av hel, delad eller krossad frukt. Av 1.000 g extra sylt måste minst 450 gram bestå av fruktkött eller puré. För övrigt får äpplen, päron eller meloner inte bearbetas. I motsats till den extra varianten behöver den vanliga sylten endast innehålla 350 g fruktkött. För vissa typer av frukt som vinbär, havtorn eller nypon gäller ännu lägre värden. Enligt syltdirektivet är gelé en bredbar beredning av sockerarter och juice eller vattenhaltiga extrakt av en eller flera sorters frukt. Skillnaden mellan gelé och extra gelé består endast i mängden juice eller vattenhaltiga fruktextrakt som används. Deras andel motsvarar den för fruktkött i sylt. En klass för sig är kastanjepuréen. Den härstammar från den franska specialiteten crème de marrons. Den består av socker, vatten och minst 380 g kastanjepuré per kilo.
Men hur är det med marmeladen? Enligt syltdirektivet får ett fruktpålägg bara kallas marmelad om det är citrusfrukter som används. Per definition finns det ingen jordgubbsmarmelad! För marmelad kan man använda fruktkött, fruktpuré, juice, vattenhaltiga extrakt från skalet eller en kombination av dessa. Det enda viktiga är att det för ett kilo marmelad används minst 200 g frukt. Av dessa måste minst 75 g komma från det inre lagret av perikarp. Den klassiska bland marmeladerna är apelsinmarmeladen. I Storbritannien har den använts som sötning på rostat bröd sedan slutet av 1600-talet. I motsats till många andra typiska brittiska rätter har marmeladen idag fans över hela världen. Gelémarmeladen skiljer sig bara från den klassiska varianten på en punkt. De olösliga ämnena togs bort helt så långt det var möjligt. De som gör sina egna fruktpålägg hemma kan naturligtvis fortfarande kalla sina egna skapelser som de vill. Jordgubbsmarmeladen finns alltså fortfarande kvar, åtminstone så länge den inte säljs i butik.
På Agrisicilia vet man inte bara skillnaden mellan marmelad och sylt utan det finns också särskilt läckra förberedelser för det. Den sicilianska tillverkarens fräscha fruktiga pålägg ger den italienska livsstilen på frukostbordet. Sex ekologiska marmelader och två ekologiska sylter förvandlar krispiga croissanter och färska brödrullar till rena kulinariska höjdpunkter. Fans av citrusfrukter kommer särskilt att uppskatta marmeladerna i smakerna Orange, Blood Orange, Bitter Orange och 3 Fruit. De färska, aromatiska frukterna från ekologiska odlingar handplockas först på det soldränkta Sicilien och tillagas sedan i familjeföretaget Agrisicilia enligt traditionella recept. Något alldeles speciellt är också sylterna i sorterna fikon samt apelsin-jordgubb. Upptäck den äkta sicilianska livsglädjen med Agrisicilias ekologiska fruktpålägg och njut av förstklassiga fruktiga läckerheter.
