Pural ekologiskt matjessillbröd

Bröd är mer än ett livsmedel, det är en kulturell tillgång. Vem tänker inte omedelbart på Frankrike när det handlar om baguetter? Eller till Sverige när det gäller knäckebröd? Och Tyskland när det gäller rågbröd? Över 90 procent av tyskarna äter bröd minst en gång om dagen. Precis som i resten av Europa mellan Sylt och Zugspitze bakas nästan alla bröd med tillsats av surdeg. Dess jäsning hålls igång av mjölksyrabakterier och jästsvampar. Surdegar har i årtusenden förbättrat brödets fasthet, arom och hållbarhet.

Surdegsbröd är allestädes närvarande idag. Eller rättare sagt, de finns nästan överallt. I den judiska kulturen finns det en vecka på våren då det är förbjudet att äta Chamez (surdegsbröd), att förvara det i huset eller att komma i kontakt med det. Förutom surdegsbröd betraktas också alla livsmedel som innehåller spelt, havre, korn, vete eller råg som har jäst i samband med vatten som Chamez. Dagarna före påsk söker hängivna judar igenom varje hörn av sitt hem. För även den sista smulan av surdegsbröd måste tas bort. Även disk och köksredskap som har kommit i kontakt med surdegad mat rengörs noggrant.

Påsken är också känd som de osyrat brödets högtid. Dess historia intar en central plats i judendomens traditionella skrifter. Här berättas om hur israeliterna ursprungligen flyttade till Egypten fulla av hopp, men där tvingades bränna tegelstenar som slavar åt farao. Findlingen Moses fick i uppdrag av Gud att leda sitt folk tillbaka till deras förfäders hemland. Men Farao vägrade att låta Israels folk gå. Efter varje vägran sände Gud en ny plåga till egyptierna. Så förvandlades floderna till blod, enorma mängder grodor täckte jordbruksmarken, myggor angrep människor och boskap, bitande husflugor fyllde husens inre, boskapspesten dödade hästar, kameler och får, pesten angrep människor och boskap, hagel förstörde skörden och träden, gräshoppor åt upp allt grönt och under tre dagar sken inte solen i Egypten. Först efter den tionde plågan, då alla förstfödda dog, flydde egyptierna. Israeliterna gav sig av mot öster samma natt. Eftersom de inte hade mycket tid på sig att låta bröddegen jäsa, var de tvungna att baka osyrat bröd. Detta osyrat bröd kallas matzo. Under påsken påminner det om nöden i det gamla Egypten som eländets bröd.

I cirka 3.000 år har judarna firat påskhögtiden. Det osyrade brödet, som finns kvar än idag, kallas matzah (eller matzo). Vid den traditionella tillverkningen av matzo måste religiösa judar följa strikta kostlagar. Hela bakningsprocessen får således inte ta längre tid än 18 minuter. Under denna tid måste bagaren blanda mjölet med vatten, knåda degen och baka matzos. Matzos är traditionellt gjorda av mjöl från vete, råg, korn, havre eller spelt och utan jäsmedel. Och eftersom de bakas utan tillsatser är det idag allt fler, även utanför den judiska kulturen, som intresserar sig för de små platta bröden.

Upptäck det osyrade brödets värld med det ekologiska matjessbrödet från Pural. Vid beredningen av degen tillsätts varken fett, jäst, salt eller jäsmedel. De veganska platta bröden finns i tre varianter. Det blir riktigt primal med den ekologiska varianten Small Spelt. Liten spelt (även kallad enkorn) anses vara ett av de äldsta kornen. Det uråldriga sädesslaget är ett spännande alternativ till vete. Spelt är en nära släkting till dagens vanliga vete. Men de äldsta fynden av spelt blickar tillbaka på 6 000 år av historia. Inte undra på att det utsökta Pural Organic Spelt Matzo Bread är tillverkat av spelt. Något mycket speciellt är Pural Organic Quinoa Spelt Matzo Bread, eftersom det låter superlivsmedlet från Anderna utveckla sin kraft. Kombinerat med rejält speltmjöl skapar detta ett extraordinärt platt bröd. Det tunna och vackert krispiga Pural Organic Matzo Bread passar bra till hummus och andra grönsakspålägg eller ost.