Bakanasan Propolis munvård
När det gäller munhygien har vilda djur länge legat långt före människan. Egentligen har vi inte kommit ikapp förrän på 1800-talet då det blev vanligt att borsta tänderna regelbundet. Schimpanserna kom på den här idén mycket tidigare. I naturen kan man se att de tuggar på fibrösa grenar efter att ha ätit för att rengöra tänderna. Dessutom används sugrör och gräs, som kan användas som tandtråd. Krokodilen har en ännu mer elegant lösning: den tvingar någon att rengöra dess tänder. Ansvarig för detta är en mycket speciell fågel, med det passande namnet Crocodile Bird. Den lilla fågeln och den gigantiska reptilen drar nytta av varandra. Krokodilen befrias från irriterande matrester i tandmellanrummen. Därför behöver den bara öppna munnen. Fågeln hittar inte bara mat i krokodilens mun utan också skydd mot rovdjur. För inget annat djur vågar komma i närheten av det fjälliga monstrets kraftiga käkar. Hajar behöver inte heller tänka på tandvård. Hajar har inte bara en tandrad, utan flera, som fungerar som en slags kö. När en tand faller ut bryter en ny ut bakom. Om den inte bryts av när den äter ersätts den automatiskt efter cirka 2 veckor. Under sin livstid kan vissa hajar tappa upp till 30 000 tänder.
Till skillnad från hajar kan människor inte enkelt byta ut sina tänder. Efter att vi tappat våra mjölktänder måste vi leva med samma tänder resten av livet. Följaktligen bör man ta väl hand om dem. Förr i tiden var detta bara vanligt i ett fåtal kulturer. I den indiska läkekonsten Ayurveda har munhygien spelat en viktig roll redan för mer än 2.000 år sedan. För att förebygga sjukdomar rengjordes tänderna genom att man tuggade på grenar från tandborstträdet. Dessutom rörde man runt lite olja i munnen i den så kallade oljetrampningen. På så sätt förflyttades oljan även genom mellanrummen mellan tänderna. I Europa användes dock under lång tid endast tandpetaren. Vid besvär fick tanden dras ut av en barberare eller en smed. Fram till början av 1800-talet var män och kvinnor som fortfarande hade alla sina tänder kvar vid 30 års ålder ett undantag.
Ansvariga för uppkomsten av karies är vissa bakterier, mutans streptokocker. Man har dem dock inte redan från födseln, utan får dem under livets gång. De livnär sig på tandplack, särskilt på de kolhydrater som finns i detta. Dessa metaboliseras av dem till en syra som i sin tur löser upp kalcium och fosfat från vår emalj. Om inget görs mot detta kommer det att bli ett hål i tanden någon gång. Regelbunden tandborstning och adekvat munhygien kan dock förebygga karies på ett mycket bra sätt. När det gäller deras Propolis Oral Care-produkter sätter Bakanasan fokus på binas kraft. Medan 700 olika bakteriearter lever i vår mun är en bikupa nästan lika steril som en operationssal. Som ett skydd mot bakterier, virus och svampar är kupans inre täckt av ett tunt lager propolis. Tack vare detta hemmagjorda skydd kan upp till 50 000 honungsbin leva tillsammans i de minsta utrymmena utan att behöva vara rädda för bakterier.
Bakanasans tandkräm med propolis rengör tänderna med milda rengöringsämnen och stärker tandköttet med propolis-extrakt, salvia och kamomill. Det perfekta komplementet till tandkrämen är munsköljet med propolis: två till tre sprut i ett halvt glas vatten räcker för att skölja och fräscha upp munnen. För förebyggande vård av mun och hals finns även propolis-munspray med timjan- och salviaextrakt.
